Sakta men säkert...

2016 har inte direkt var it mitt år hittills, om en säger så. Det ena har avlöst det andra ända sedan december. Tänkte för någon vecka sedan (under en pågående förkylning) att nu har jag varit sjuk och dålig så det räcker och blir över - resten av 2016 kommer jag vara frisk som en nötkärna. Trodde jag ja, och åkte på en förkylning som var snäppet värre. Modet håller jag uppe efter bästa förmåga, men om sanningen ska fram är jag skittrött på att vara skruttig, haha. Förrförra helgen tog jag i alla fall mina minimum skills i Roller Derby. Visserligen med kompletteringar, men jag är glad ändå. Blev uppflyttad från fresh meat-träningarna till Värends Vandaler, nöjd tjej! För någon som inte är så himla uthållig och med rätt så kass kondition så var testen en riktig prövning. Men med kexchoklad och halstabletter kommer man långt. När livet försöker köra över en är det viktigt att ha något som gör en glad - det är Derbyn för mig. Att jag kunde ta steget vidare betydde otroligt mycket för mig just i år. Helgen som var skulle det varit omtenta för min del, men det var någon(!) som glömde anmäla sig till den. Istället fick jag en långhelg och det var faktiskt, hur surt det än känns att ha tentan släpandes efter ännu längre, väldigt välbehövligt. Att gå förkyld och vara på praktik samtidigt gör direkt inga underverk för den lelle hjärncellen. Idag är det måndag och rufset (håret) och jag ska unna oss ett välförtjänt besök hos frisören. Det är mer än ett år sedan rufset fick en omgång av en sax! Är löjligt exalterad! Hoppas ni får en fantastisk måndag!
Allmänt | |
Upp